Danderyds tvätteri

Ytterligare en vecka har förflutit och som tur är är vi tillbaka i den fina förorten och slipper vara i tegelhögen i Solna. :) Skämt åsido så hade ni dock väldigt lyxigt fika och vi tillönskar er all lycka med mikrobiologin!

Ett stort minus på DS är tvätteriet. Erik och jag har kommit på att många likheter finns med det forna Sovjet:

1. Det är öppet på oheliga tider.
2. Det är brist.
3. Man får köa.
4. Man får inte vad man vill ha (personalen är mycket modemedveten).
5. Staten betalar.

Ryktet har ju även spridit sig att jag numera har matlådor med mig; det gick väldigt fort av någon anledning, men man måste ju tänka på sin nutrition... Således bestod lunchen denna vecka av 4x spaghetti-köttfärssås och 1x lunch på Fontanellen för att få i sig de få spårämnen och vitaminer man behöver.

Kaffet på Fontanellen bereds av en automat som enligt Erik måste kosta minst 20000 kr, vilken teori de facto stöds av lunchpriset som inte direkt ligger på Hjulets nivå.

Det där med matlådor medför också vissa oanade issues när man inte har rutin, bland annat nu i fredags då jag glömde en låda med grisiga bestick i på kylskåpet bredvid kaffeautomaten.

En liten bild är på sin plats från det legendariska brygg-hänget à la Danderyd som ni beskådat tidigare. Det är nämligen någon som har importerat en Lidl-påse till kommunen, vilket inte på något sätt är okej. Innehållet är okänt, men troligtvis rör det sig om tidigare frusna och från Indien importerade kycklingfiléer inköpta för 14,95 kr/kg. Jag återkommer med mer detaljerad information.

/Robin

MUMS!

Döm av min förvåning då jag idag tågade igenom vårt spatiösa uppehållsrum och ser ett gäng kursare flockas kring detta! Av utseendet att döma såg det inte ut som någonting som borde få ligga på en tallrik. Essi, kvinnan bakom det hela, uppmanade mig att hämta en sked och hugga in. Det visade sig vara en alldeles förträfflig och finsk efterrätt, MEMMA. kan vara bland det godaste jag ätit innan ett seminarie. TACK ESSI!!!!!! /J.

Lunchrast i Danderyd

Jag vet att detta kan svida i hjärtat på en och annan, men det kan inte hjälpas. Ni är alla hjärtligt välkomna på kaffe och burken i gröngräset!

/kakan

Känn gunget o gnugga knölarna!

Efter preklin tänkte jag i min enfald att tankekrävande föreläsningar var ett minne blott. Men icke, idag var det bara till att gnugga geniknölarna igen då vi fick bita i detta...





/Jennifer

Erik kommer kanske reagera.

Nu tar jag med min egen kopp till danderyds kandidatrum.
Det kommer bli en kamp.Det kommer bli en tuff tid.
Men jag ska gå segrande ur denna kamp!
Det goda kommer alltid att segra!

Den som ser detta inlägg torde låta bli koppen märkt med ett stort "E". Vad än ryktena säger finns det ingen tävling om vem som vågar dricka kaffe ur Eriks kopp.
Sådant beteende beivras. Det kallas för vuxenmobbning.

memma till folket

Nu har sanningen om memma lösts. Denna finska påskefterrätt som vi aldrig fick tag på och som så många blev ledsna över. Nu är det så att den (eller det, är det en eller ett memma?) går att finna i kyldisken på coop på järntorget.

Jag rekommenderar att alla intresserade tar en titt förbi gamla stan. Eventuellt dyker denna efterrätt upp med tillhörande påskstämning och erövrar plan 5 i hus 18 nån gång nästa vecka, vem vet.

Det är aldrig för sent för memma! Och glöm inte socker och grädde (ev. mjölk)!

Finnpipettes

Erik startar trend.

Kära bloggintressenter!
Vi lever i en föränderlig värld! (Märk att detta anförande fungerar oavsett avhandlat ämne.)
Eftersom gensvaret för dunkgömme ändå har varit, låt oss säga, måttligt, gäller det att tänka i nya banor. Dunkgömme var kanske ändå inte den ultimata träningsformen? Var den månne inte tillräckligt modern?
Jag har märkt att det inom träningsvärlden har blivit populärt att kombinera två vitt skilda komponenter till en ny träningsform. Som exempel kan nämnas att power och yoga blir poweryoga, stavar och gång blir stavgång, skidor och älgjakt blir skidskytte. Ja, listan kan göras lång.
Nu introducerar jag en ny träningsform: Pumpomim! Jag kombinerar det minimalistiska uttrycket från pantomim och styrketräningen från bodypump. Ett vinnande koncept!
Jag tänkte ha mitt första pass på gräsmattan nedanför hus 18 på måndag kl 17.00. Alla är välkomna! Ung som gammal, nybörjare som proffs! Obs, ta med eget smink.

Vi ses!

Med Vänliga Hälsningar
Erik

PS. Jag citerar Hildas förra inlägg om öl på Theodoras: "Kul säger vi på Dandis(...)! Ses där!" Kom hon dit? (nej). DS.

Dunk-gömme on tour

Efter att vi alla bangade lek efter skolan igår av olika anledningar (sorry) laddade vi för nya tag idag. Efter att lunchen lagt sig någorlunda hittade vi en fin glänta i denhära lilla oasen mellan KS-byggnaderna. En stunds Dunk-gömme (det riktiga namnet) /Burken (söderslang) /Dunken (uppsalaslang) /Kirkis (finsk kyrkråtta) som gjorde vår kära vän Erik lite lyckligare, mina knän lite lerigare och Karin plockade blommor under tiden. Sen lekte vi "gul bil". Karin var ganska kass på den leken faktiskt och fick en hel del slag. Andreas med.

Kursare o alla andra med för den delen får inte glömma att det vankas After-school-öl på Theodoras (Fridhemsplan) ikväll klockan 17. Det är KS Kickers som kommit med initiativet, Kul säger vi på Dandis vi har ju ändå slutat för dagen! Ses där!

/Hilda

Erik reagerar.

"I am the one and only" (sv. jag är den ena och enda) sjöng Chesney Hawkes i låten "The one and only" från 1991.
Jag har aldrig känt mer samhörighet med en människa än i detta nu. Samhörigheten delar jag med Chesney. Ja, jävlar i min lilla låda, jag hoppas att han känner likadant.
Anledningarna till min känsla av utanförskap, misslyckande och ensamhet är två. (Faktumet att bara två anledningar leder till tre känslor är ett utmärkt bevis på mitt stora känsloregister.)
1. Som Hilda skrev om så gick det en pappersflygplanstävling av stapeln häromdagen. Ett egenhändigt vikt plan skulle kastas ut från plan 5, konstruktören till planet som flög längst vann. Vinnaren utlovades en espresso-choc från kaffeautomaten.
Så jag vek och vek, och vek en riktig skönhet. Jag såg de andras konstruktioner och tänkte att det här skulle bli en promenadseger. Jag kunde redan känna segerns och espresso-chocens sötma.
När jag kastade ut planet flög det först stora vida vackra bågar, för att visa upp sin spänst innan det skulle kasta sig iväg mot bryggan i viken (dvs jäkligt långt). Men en skurkaktig kastvind fångade mitt plan och blåste det, hör och häpna, in under huset. Vid kontroll hade mitt plan avverkat sträckan minus en meter. Jag hade alltså kommit längre om jag skrynklat ihop pappret till en liten, liten boll, lagt den på fönsterbrädan och petat ut den. Jag behöver kanske inte säga att jag är besviken.
2. Idag när jag hade planerat och basunerat för ett dunkgömme av asa-babian-stora mått så hade alla plötsligt ändrade planer. Folk skulle plötsligt sy en mytologisk häst, mata sin morfar, spela trumpet, äta kaka, akta sig för SVES och fan och dess moster. Det är konstigt hur lätt edsvurna löften kan brytas.
Det är tråkigt att leka dunkgömme ensam. Sen började det regna också. Och så tycker majoriteten att jag är dumihuvet.

Jag är en martyr.

Med Vänliga Hälsningar
Erik

Pappersflygplan och Dunk-gömme

Trots en lååång dag från 8:10 till 17:00 så kändes det inte olidligt av två anledningar.

För det första spenderades förmiddagen i KS källare med mikrobiologilabbar och utsikt över vinterträdgårdens lilla träd och mumsiga korintkakor till fikat. Sedan en snabb förflyttning till DS över lunchen (och höghöjdsutsikten över Brunnsviken) för seminarium och enzymlab.

Den andra anledningen var att Gastro-sem gick tusan så fort att vi fick en långrast innan den sista labben. Solen sken och Erik föreslog pappersflygplanstävling. Vi vek med lite olika teknik och varierande framgång men de flög fint i vinden och vissa loopade snyggt ner i gräsmattan. För att undvika nedskräpning av naturen gick vi såklart ner och hämtade upp flygen när Erik kom med en ny snilleblixt; Dunk-gömme! Efter en snabb genomgång av gemensamma regler (regionala skillnader) var det leka av. Fantastiskt roligt att smyga bakom hus och träd och ge hundägarna något att undra över.

Nästa gång vi får långrast ska vi leka i skogen är det bestämt. /Hilda

Studiebesök på KS

Såhär mysigt kan det vara på KS när man har gått vilse i kulvertarna och det inte finns en levande själ som kan visa en vägen:



Ingen kaffemaskin har dom heller.

/Kakan

We were made for wearing these clothes.

Fotograf: Kakan

Erik överreagerar

Ärade bloggintressenter,

Vi har i tre debattinlägg kunnat följa Eriks kamp. Först koffeinmissbruket, sedan xenofobin och sist men inte minst det hårda tempot i bloggvärlden. Hur ska detta sluta?

Nej, misströsta inte!
Jag vet att han kan släppa kontrollen och inte vara så nevrotisk. Se här vad avslappnad och lekfull han är under diabetes-seminariet i fredags, tillsammans med sin kursare Essi.

Foto: 4 april, diabetes-konferens, Åre.

Med vänliga hälsningar,

Eder Trumman.

PS. Erik, jag är sarkastisk. DS.

Erik reagerar (3). Överdrivet bloggande kan leda till stress

Jag vill bara börja med att tacka för den fina sången idag. Tack!
Jag har under de senaste dagarna känt mig lite stressad och jag kan nog sätta det i samband med mitt intåg på bloggvärlden. För en person som enbart hört talas om Facebook innebär det mycket stress. Nu har jag funnit stöd i media. "Överdrivet bloggande kan leda till stress.'I framtiden kan man tänka sig fall av utbrändhet', säger Georgio Grossi, psykolog vid stressmottagningen i Stockholm." Läs hela artikeln på: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1117853.svd .
Jag vet inte hur länge till jag kommer att orka.

Erik reagerar (2)

Jag kunde inte hålla mig borta länge från bloggen. Anledningen är att våra gäster från Karolinska Solna misskött sig å det grövsta. Det är nu fastställt att vissa KS:are har varit så avundsjuka på vår kaffemaskin med gratis kaffe att de helt sonika har fyllt på medhavda termosar. Det sägs att detta har hänt just innan de återvänt till sin egen vistelse i Solna. Ryktet säger vidare att de haft stora kafferep när de väl återvänt till sin högborg. Vissa vill snarare kalla kafferepen för backanaler där kaffet flödat och de koffeinstinna deltagarna har sjungit och dansat (nästan) nakna. Jag tycker det är väldigt omoraliskt att blanda ihop fester av detta slag med seriösa akademiska studier.
Hur jag vet att det är sant att det stals kaffe? Jo, jag såg det med egna ögon. Eller kan jag åtminstone föreställa mig hur det såg ut.

Jag har även sett att alternativet "Erik är ju dumihuvet" leder i omröstningen. Det smärtar, men samtidigt så inser jag ju att det kostar på att slänga sanningen i ansiktet på mina medmänniskor. Jag ser mig som Danderyds Magdalena Ribbing. Det är bara jag och Maggan som till fullo förstår. Läs gärna: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=299&a=747234&category=Kl%E4dsel . Så, ställ gärna en fråga till mig i "kommentarer" om du är osäker på hur man beter sig runt en kaffeautomat eller i andra etikettsfrågor. Kom ihåg, det är bättre att fråga än att chansa!
Med Vänliga Hälsningar
Erik

Erik reagerar.

Eftersom jag bär på så mycket inneboende aggressioner så tänkte jag använda bloggen som ventil.
Mitt första ämne är det här med koffeinberoende.
-Hej! Jag heter Erik och jag är koffeinist.
Jag vill att ni respekterar det. Det är ett beroende. Snarast att betrakta som en sjukdom. Som blivande läkare och kollegor (tack till Annelie), så borde ni respektera och snarast beivra och upplysa era kamrater som inte är tillräckligt insiktsfulla.
Som de flesta redan har förstått gäller detta trängseln runt kaffeautomaten vid första femminutersrasten. Vi med starkt koffeinberoende brukar ju ses där. Men ibland dyker det upp en och annan illvillig kursare som står där framför en i kön och trycker på chokladknappen. Det måste vara fel tänker ni. Att en människa kan vara så grym att utföra dessa handlingar!
Vissa personer går till motattack och säger att de är sockerberoende, men snälla ni, ta med er en chokladbit (av valfri sort, lämpligen Marabou) eller en sockerbit att knapra på. Nästa gång någon står i vägen för mitt koffeinberoende så smäller det!
Med Vänliga Hälsningar
Erik

Bajslabbkisslabbblodlabb!

Muggen

Matilda är våran mentor. Hon står gärna i soffan och delar med sig av visdomsord angående bland annat de sociala koderna här på Danderyd. Såhär:

En av de första sakerna vi fick lära oss av Mentor Matilda var att de vita muggarna på hyllan i köket är till för allmänheten (pöbeln). Vill man ha en färgglad, stor, trevlig mugg får man ta med en sån själv, och inte använda de som står i köket - de tillhör någon annan! Hilda som gärna vill vara lite fin i kanten såg snabbt till att ta med sig just en sådan mysigt personlig mugg, och satte för säkerhets skull dit sitt namn på muggen, kring hela muggen, såhär:

HILDAHILDAHILDAHILDA.

Sedan ställde hon stolt in sin mugg i hyllan bland de vita Svennebanan-muggarna. Såhär:



Men är man lägst i hierarkin kan man inte förvänta sig att någon ska respektera gällande regler gentemot en själv. Vid åtminstone tre tillfällen har Hilda nu sett äldrekursare bekymmerslöst dricka kaffe ur hennes mugg, utan att på något sätt våga aproach:a dessa. Istället har det blivit ett bittert foto på den av någon främling använda, odiskade muggen i diskhon, såhär:


/Kakan

Första efterlängtade inlägget

Nu har vi ialla fall kommit på inloggningen och lösenordet som vi fixade första veckan. Vi utlovar bilder inom kort och eventuellt fler inlägg. Beror på inspirationen så att säga.